Vi fick i uyppgift i So att skriva sitt eget credo, eller sin egen credo kanske det kallas. Jaja, Credo betyder i alla fall "Jag tror på". Det va väl ett sätt att komma igång med ämnet religion och få oss att tänka lite. Jag skrev klart min lagom oseriösa text om vad jag tror på idag. Läste igenom den och tycker mig finna lite humor, men endå ett bra budskap. Haha. Jaja, enjoy your reading om du orkar läsa!

Der är rätt svårt att sätta sig ner och skriva upp vad man tror på, vad man vill kämpa för samt alla andra dessa frågor. Därför ska jag göra mitt bästa.

  Jag tror att dessa frågor är svåra att besvara såhär på studs för att det är just dessa frågor man besvarar genom handlingar man utför i livet, eller får svar på, på det sättet.

  Jag tror att alla tror på något. Det kan vara allt mellan himmel och jord. Då menar jag allt från kristendom och gud till en sten. Jag tror att alla tror på något för att kunna vila sig mot i stressiga tider, kunna skylla på i svåra tider eller kunna tacka i bra tider. Det man tror på följer en genom livet och kan kännas som en trygghet vart man än går. Jag tror att det finns en mening med allt som händer en och att det är min ursäkt för att jag inte tycker att man ska ångra sig för småsaker eller grubbla över gammalt. Jag tror att det finns något som hela tiden skyddar mig och de jag älskar samt leder mig på rätt vägar..

  Mitt enda krav i livet är att lyckas. Jag vet inte än med vad, för det finns många drömmar. Hela tiden kämpar jag för att uppnå det jag vill för stunden.. Just nu kämpar jag för att få bra betyg i skolan, så att jag kan komma in på det gymnasiet jag vill gå. Jag känner hela tiden en trygghet i att jag får en lycklig framtid, för att min tro är att det finns en mening med allt. Jag menar att jag sätter upp mål i perioder som jag kämpar för att uppnå, och kan känna mig nöjd när de är avklarade. De mål jag hela tiden kämpar för och fixar, leder mig på rätt vägar genom livet.

  Jag tror att jag inte är en person som kämpar så mycket för den stora världen, snarare den lilla. Hela tiden lever jag och kämpar för de jag lever med och älskar. Jag vill inget hellre än att alla de ska må bra. Därmed tror jag på evig kärlek inom familjen och släkten, för att det är de som står en närmst. Det är dem man delar blod med och kan känna igen sig mest i.

  Jag tror att man lever vidare efter döden. Det måste ju hända något för allt kan ju inte bara ta slut. Det kan jag känna en trygghet i att tro på, men ändå är jag rädd för att dö, och fullkomligt hatar när någon nära dör. Om man tänker efter då sörjer man ju bara för sin egen skull. För att man känner ett tomrum. Personen eller kanske djuret som har dött borde ju inte vilja att dem han eller hon älskar, ska gråta. Efter döden tror jag som sagt att det finns en fortsättning. Universum är oändligt, så varför skulle inte en själ kunna vara det?

Man kan bara veta vad som hänt bakom en, framtiden är suddig, men försök att se ditåt.

PUSS